Radon

Radon

Här kan du läsa mer om källor till Radon samt gränsvärden. Du kan dessutom ladda ned en informativa Broschyr från Boverket i samarbete med SSI där man kan läsa om radon och åtgärder för att minska radonhalten.

Markradon
Den luft som finns i marken har alltid hög radonhalt – allt ifrån 5 000 till 2 000 000 Bq/m3. Eftersom lufttrycket inomhus oftast är lägre än utomhus, kan radonhaltig jordluft lätt sugas in i huset. Särskilt om marken är luftgenomsläpplig och husets grund otät. Inomhus kan radonhalten då bli hög, mätningar ända upp till 80 000 Bq/m3 har gjorts. Utomhus späds radonet snabbt ut med den vanliga luften.

Så gott som alla kommuner har låtit undersöka radonsituationen och har kartor som visar områden med hög, normal eller låg risk för radon. Men om stora mängder jordluft läcker in finns alltid risk för höga radonhalter inomhus. Därför bör man mäta radon i alla bostäder med markkontakt.

Byggnadsmaterial
Alla byggnadsmaterial som är baserade på sten avger radon, normalt i små mängder. Blå lättbetong däremot, avger mer radon än andra byggnadsmaterial. Blåbetong är ett alunskifferbaserat byggnadsmaterial som tillverkades mellan 1929 och 1975. Har det använts i både inner- och ytterväggar samt bjälklag, kan det bidra med radonhalter på upp till 1000 Bq/m3.

Hushållsvatten
Allt vatten som kommer från jordlager och berggrund innehåller radon. Ytvattentäkter, som sjöar och vattendrag, innehåller nästan inget radon alls. Vatten med radonhalter högre än ett par hundra Bq/l förekommer i brunnar borrade i berg, samt i kallkällor och grävda brunnar där vattnet kommer från sprickor i berget. Kommunalt vatten renas innan det går ut till hushållen och innehåller därför mycket sällan höga radonhalter.

När man använder radonhaltigt vatten i hushållet avgår en stor del av radonet till inomhusluften. En grov tumregel är om radonhalten i vattnet är 1000 Bq/l ger bidraget till inomhusluften upphov till en extra radonhalt på ca 100 Bq/m3.

Radonmätare
Den vanligaste metoden att mäta radon i inomhusluften är att använda så kallade spårfilmsdosor. En mätning med dessa tar dock väldigt lång tid. Vill du ha en snabbare och rådgivande radonmätning kan du göra en elektronisk mätning med en radonmätare. Fördelen med att mäta radonhalten med en elektronisk radonmätare är att du snabbt kan identifiera hus eller rum som har potentiella problem samt att du kan se radonvariationen över tiden.

Med en Radonmätare typ R3 får du på kort tid en tydlig indikation på radonhalten i utrymmet du vill mäta. Efter slutförd mätning laddar du ner mätvärdena från din radonmätare och får upp variationerna i en graf. Denna graf kan du skriva ut eller klistra in i en rapport eller presentation. Du ser tydligt i den uppmätta grafen hur radonhalten varierar under dygnet. Eftersom du tydligt ser radonvariationen över tiden kan dessa radonmätare användas för att analysera olika åtgärder, såsom ventilation, tätning etc.

Riktvärden och gränsvärden för Radon
I början av juni 2002 antog riksdagen propositionen Vissa inomhusmiljöfrågor (2001/02:128). Till grund för denna ligger radonutredningen från 2001. Regeringen säger i propositionen bl.a. att det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att sänka radonhalterna i inomhusluften. Beslutet i riksdagen innebär att miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, ett av de 16 nationella miljömålen, kompletteras med ett särskilt delmål för inomhusmiljön. Inomhusmålet har formulerats som att: ”År 2020 skall byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan negativt.” Delmålet har preciserats på två områden, radon i inomhusluft och ventilation.

För radon finns två mål angivna:
– Radonhalten i skolor och förskolor ska vara lägre än 200 Bq/m3 senast år 2010
– Radonhalten i bostäder ska vara lägre än 200 Bq/m3 senast 2020

Boverket är ansvarig myndighet för miljömålet God bebyggd miljö. Mer om miljömål finns att läsa på Miljömålsportalen.

De rikt- och gränsvärden som finns för radon och andra naturligt förekommande ämnen har fastställts i samråd mellan olika berörda myndigheter. Gränsvärden hittar man i föreskrifter, som är bindande, t.ex. Boverkets byggregler och Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter. Riktvärden hittar man i allmänna råd som t.ex. Socialstyrelsens allmänna råd om radon i inomhusluft. Riktvärdena för radonhalter i bostäder och lokaler där kommunerna har tillsyn enligt miljöbalken är kopplade till begreppet olägenhet för människors hälsa.

Gränsvärden och riktvärden radon i luft
200 Bq/m3 Högsta radonhalt i befintliga bostäder och lokaler som används för allmänna ändamål; Socialstyrelsens allmänna råd SOSFS 2004:6 (M) samt SOSFS 1999:22 (M).
200 Bq/m3 Högsta radonhalt i nya byggnader; Boverkets författningssamling BFS 2006:12, BBR12.
400 Bq/m3 Högsta radonhalt på arbetsplatser; Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2005:17
2,5 MBqh/m3 och år Högsta exponering för radon i gruvor och underjordsanläggningar under utförande; Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2005:17.
Motsvarar ca 1500 Bq/m3 i radongas vid en arbetstid av 1600 timmar per år.

 

Gränsvärden och riktvärden gammastrålning
0,3 µSv/h Uppmäts denna nivå eller högre på byggnadens fasad bör radonmätning i inomhusluften göras. Socialstyrelsens allmänna råd SOSFS 1999:22 (M)
0,3 µSv/h Högsta gammastrålning i nya byggnader; Boverkets författningssamling BFS 2006:12, BBR12.

 

Gränsvärden och riktvärden vatten
100 Bq/l Radonhalt i dricksvatten. Gräns för tjänligt med anmärkning. Livsmedelsverkets föreskrifter SLVFS 2001:30. Livsmedelsverkets gränsvärden gäller inte för vattenverk som tillhandahåller mindre än 10m3 vatten per dygn eller försörjer färre än 50 personer.
1000 Bq/l Radonhalt i dricksvatten. Gräns för otjänligt. Livsmedelsverkets föreskrifter SLVFS 2001:30. Livsmedelsverkets gränsvärden gäller inte för vattenverk som tillhandahåller mindre än 10m3 vatten per dygn eller försörjer färre än 50 personer.
1000 Bq/l Mätning av radonhalten i inomhusluften bör göras, SOSFS 1999:22 (M)
1000 Bq/l Radonhalt i dricksvatten. Riktvärde som anger risk för hälsoeffekter. Socialstyrelsens allmänna råd SOSFS 2003:17 (M). Socialstyrelsens riktvärde gäller mindre vattenverk samt privata brunnar där Livsmedelsverkets föreskrifter inte kan tillämpas.
0,1 mSv/år Total indikativ dos, TID. Livsmedelsverkets föreskrifter SLVFS 2001:30

Källa: Strålsäkerhetsmyndigheten

 

Regeringen har givit ut en utförlig skrivelse om radon där man beskriver faran med radon, jämför med andra länder och mycket information för husägaren och husköparen. Läs mer i länken nedan. Skrivelsen är några år gammal men tar bland annat upp åtgärder mot radon och hur radon påverkar värdet på huset.

Radon, faror och lösningar

Notera att Regeringen lyfter fram vikten av att utföra en Jordabalksbesiktning (som är mer omfattande än en överlåtelsebesiktning).

Kommentera